Page 14 - MAX

CURT HADE I januari 1945, ännu inte 16 år fyll- da, lånats ut av Postverket i Gällivare till Lidingö som brevbärare. Jobbet löpte i tremånaders peri- oder och han måste resa hem till Gällivare för att ansöka om en ny.
Han hade sällskap av den ett år äldre barndom- skompisen Freddy Kurkkio, åt vilken Curt re- kommenderat att söka jobb på Posten, och dess- förinnan även på Top Bryggerier.
Traktamentet var 34 kronor om dagen de första 15 dagarna, sedan 29. Månadshyran för inackor- deringsrummet i 14-rumsvillan, i hörnet av Zet- terbergsvägen och Fjällvägen, var 125 kronor.
I GRYNINGEN, innan den ordinarie rutten som brevbärare, delade Curt ut Dagens Nyheter, och på kvällarna knäckte han extra på Postgirot el- ler på anrika Prestogrillen, som låg några kvarter från bostaden.
Så var det en tjej som hette Britta...
sitter på en av cyklarna, frågar om Britta vill ta en tur med honom på MC:n – ett erbjudande hon inte kan motstå.
Den tredje och sista punkten i Curts livskon- cept – att förbli ungkarl till han fyllt 30 – hade han nu brutit, men de övriga två skulle han hålla.
Att hjälpa människor som hade det svårt. Att bli ekonomiskt oberoende.
BRITTA, som hade fått jobb som sekreterare på det stora telefonbolaget LM Ericsson i Stock- holm, yttade på hösten ner till huvudstaden och bodde även hon inackorderad.
Så småningom ck Britta en lägenhet i Älvsjö och Curt en på Lilla Essingen. Umgänget fortsatte och utvecklades med tiden, och så bestämde de sig för att ytta ihop – men först efter hemkom-
Prestogrillen ägdes och drevs av en fantastisk man, Svän Ideberg, som lär ha öppnat grillen för att kunna betala sitt lån efter studier på Kungliga Musikhögskolan.
På Presto lagades eget mos, man handskalade färska räkor till räksalladen och köpte specialbe- ställda hamburgare. Av sin mam- ma och Svän ck Curt lära sig känslan för kvalitet.
Han skulle bli ekonomiskt oberoende.
Han ville hjälpa andra människor, som hade det svårt.
Han tänkte vara ungkarl till han fyllde 30 år.
sten till Gällivare.
Curt åkte före vårvin-
tern 1968, i deras nyinköp- ta svarta Mercedes 190SL cabriolet -56. Britta hade uppsägningstid och skulle komma efter.
TILL GÄLLIVARE är det drygt 110 mil, men Curt som alltid gillat att köra, hade tänkt sig en non- stop-resa. Norr om Umeå
PÅ VÅRKANTEN 1967 var det dans i Nurnisvaa- ra, och en vacker icka, Britta Andersson från Överkalix och tillfälligt bosatt i Gällivare, var där med några kompisar. De hade blivit lovade skjuts hem efter dansen. När sista dansen tonat ut pro- menerar man mot parkeringen.
Britta kliver in i en vit Plymouth Barracuda, och bakom ratten sitter Curt Bergfors.
LITE SENARE på sommaren är Brit- ta och hennes kom- pis ute och plock- ar blommor, då två motorcyklar stan- nar till. Curt, som
tog dock tröttheten överhanden och Curt körde av vägen i snökanten. Högerfoten somnade nog först, för bilen stod prydligt och tämligen oskadd i det grunda diket, kunde polisen konstatera, då ordningsmaktens fordon var det första som dök upp på platsen.
Den förskräckte ynglingen erkände att han nickat till. Polisen var på gott humör och Curt slapp undan med blotta förskräckelsen.
NÄR BRITTA KOM TILLBAKA till Gällivare, ef- ter fullgjord uppsägning, yttade det unga pa- ret in i en enrumslägenhet med kök i Curts fas- ter Mimmis hus på Malmbergsbacken. Britta ck anställning på Tingsrätten och Curt fortsatte på Postverket.
14