Page 11 - nr 2_2020

TEMA: DERMATILLOMANI OCH TRICHOTILLOMANI
De gör en podd om sorgen
Alina Jönsson och hennes mam- ma håller på att starta en podd som ska handla om sorg och där Alina pratar öppet om sin trichotillomani.
– Vi vill prata öppet om känslor- na, och visa att man inte är en- sam, säger Alina Jönsson.
Alina Jönsson bor i Västerås och hennes mamma, Yvonne Söderström, i Nynäs- hamn. Nu startar de en podd tillsammans, där de bearbetar sorgen efter Alinas bror.
För Alina började trichotillomanin när hon var mellan 16 och 17 år. Då började hon dra sig i håret som ett sätt att döva ångesten. Att hon började må dåligt och få ångest har sin grund i att hennes två år äldre bror gick bort några år tidigare. Han bodde vid den tiden på ett boende för barn och unga, och blev mördad av ett annat barn där när han var bara 15 år. Alina var då 13 år.
– Jag gick i sjuan. Alla bearbetar sin sorg olika, och jag har inte varit så öp- pen och pratar inte så mycket om det som hände, berättar Alina Jönsson.
Hon ser det som kroppens försvarsmeka- nism att hon började med hårryckandet. Det blev ett självskadebeteende för att hon skulle känna någonting. Hon drog bort så mycket hår att det blev en stor kal fläck på huvudet, berättar hon. Då var hon 18 år. Hon fick bena om håret eller ha mössa, och hon prövade med att sätta i löshår. Det bästa hon gjorde var istället när hon rakade av sig allt hår på huvudet.
– Det blir lätt att man fastnar i en ond cirkel, men när man har rakat hår blir man inte hela tiden påmind om de kala fläckarna.
Alinas mamma har varit öppnare och haft lättare att prata om sin sorg efter sonen, och hon bearbetar sorgen bland annat genom att skriva om honom. Hon
Alina Jönsson i Västerås startar tillsammans med sin mamma en podd om sorg. Foto: Privat.
är även administratör och stödperson i Föreningen Vi Som Förlorat Barns slut- na samtalsgrupp på Facebook.
Nu har dotter och mor börjat spela in avsnitt till den podd som de håller på att starta. De har hittat en person som ska hjälpa dem att klippa och redigera avsnitten, och det är i dagsläget inte helt klart när de kommer att börja sända programmen.
– Det vi vill göra är att öppna en podd om sorg, där vi pratar öppet om känslor- na. Vi kommer att bjuda in gäster med egna erfarenheter, mor- och farföräldrar, syskon, och vi vill visa att man inte är ensam, säger Alina Jönsson.
Idag är Alina Jönsson 28 år, hon bor med sin sambo i Västerås och arbetar som undersköterska. När hon och mam- man spelar in poddavsnitten kommuni-
cerar de på ett sätt som de inte kunde under tiden närmast efter broderns/so- nens bortgång.
– Jag var tonåring och mamma var en chockad förälder. När jag idag till ex- empel berättar om hur min skolgång var då blir det nya insikter för min mamma. Det är bra att spela in och ha olika äm- nen för avsnitten.
– Sorgen bearbetar man hela tiden, men det som är konstigt är att det inte går att veta när det är klart. Hur vet man när man bearbetat klart?
Text: Elin Engström
NYTT OM OCD 2/2020 11