Page 12 - nr 2_2020

TEMA: DERMATILLOMANI OCH TRICHOTILLOMANI
Delar råd med varandra
Facebookgruppen Trichotillomani Sverige har funnits sedan 2012 och har ungefär 230 medlemmar. Micha Eriksson, 23 år, är admi- nistratör sedan ett halvår tillbaka. Hon godkänner nya medlemmar och bidrar med stöttning och råd.
Micha Eriksson berättar om en ny med- lem som lidit i det tysta i många år och tidigare inte känt till någon annan med diagnosen trichotillomani. Efter några veckor som medlem skrev hon till grup- pen igen och berättade att hon inte ryckt ett enda hårstrå sedan hon gick med.
– Det minskar ångesten att veta att man inte är ensam, säger Micha Eriksson.
I gruppen frågar medlemmarna varand- ra om råd och stöd. Det kan gälla sådant som vilka mediciner eller behandlingar som fungerar eller vilken tejp som fung- erar bäst till peruken. Det är många frå- gor och svar.
Själv har Micha Eriksson haft tricho- tillomani sedan hon var elva år, och hon har även diagnosen emotionellt instabilt personlighetssyndrom, eller borderline som det också kallas. Micha Eriksson berättar att hon hade en trasslig uppväxt med missbruksproblem i hemmet, och att det blev drastiskt en dag när mam- man upptäckte att hela sidan av Michas huvud var kalt.
– Hon tog mig till vårdcentralen men jag vågade inte berätta att det var jag som gjort det själv. En läkare remitte- rade mig vidare till psykiatrin. Jag har fått kbt-behandling men inte tyckt att det fungerade så bra. Jag fick förkla- ra för läkaren vad trichotillomani var. Terapeuten gjorde så gott hon kunde men inte heller hon visste riktigt vad det var.
Micha Eriksson. Foto: Privat.
Micha har haft ett par längre perioder då hon inte ryckt sitt hår alls, men i andra perioder har det tagit mycket tid och det har varit många sömnlösa nätter. För ett par månader sedan hittade hon av en slump en hypnosbehandling på internet, vilken var speciellt utformad för tricho- tillomani, 40 minuter lång.
– ”Det kan ju inte funka”, tänkte jag, men jag genomförde den. Och efter det har jag faktiskt inte ryckt något hår alls.
Trichotillomanin är inte en lika stor del i Michas liv idag som längre tillbaka. Kanske hänger det ihop med att hon har
arbete och bra rutiner, tror hon, och att hon är sambo med en pojkvän som vet hur hon fungerar och kan hantera det. Ju öppnare hon är, desto mer släpper ångesten som annars är förknippad med trichotilllomanin, är hennes erfarenhet.
– Att kunna vara öppen med mina er- farenheter har varit den största hjälpen. Det har blivit lugnare på senare tid, och utseendehetsen som annars är ganska vanlig finns för min del inte alls längre. Mitt utseende är en del av den jag är.
Text: Elin Engström
12 NYTT OM OCD 2/2020