Page 9 - Extra
P. 9
Djamars 8 Mart 2016 9
...segun minister Ruthmilda Larmonie-Ceilia histórikamente mirá...
APORTENAN DI HENDE MUHE NA KORSOU
NO TA SUFISIENTEMENTE REKONOSE
WILLEMSTAD.- “Mi ta serka hende hòmber na kulminashon e akshonnan …minister Ruthmilda Larmonie-Cecilia…
konvensí ku igualdat di kabes di un kas di famia e heroiko, wèlganan i
género i empoderamentu entrada promedio ta Nafl. resistensia di obreronan
di hende i mucha muhé ta 6.389,-. femenino den fábrikanan na
inherente na progreso sosio Merka den e periodo 1857 pa
ekonómiko”, esaki ta palabra Di e porsentahe di 1908.
di minister Ruthmilda personanan na kabes di
Larmonie-Cecilia relashoná un kas di famia 44% ta un Desde e tempu ei a
ku Dia Internashonal di hende muhé. I netamente e kuminsá un dimenshon
Hende Muhé, awe 8 di mart. kasnan di famia aki tin dos mundial nobo pa e
biaha mas chèns (35% versus movementu di hende muhé
Larmonie-Cecilia a 17%) pa ta pober ku ora un na tantu paisnan desaroyá
indiká ku mas i mas Dia hòmber ta na kabes di famia. komo paisnan den desaroyo.
Internashonal di Hende
Muhé riba 8 di mart ta un di e Nashonnan Uní a E movementu
momentunan pa reflekshoná kuminsá selebrá Dia internashonal di hende
riba aktonan heroiko di Internashonal di Hende muhé, reforsá ku sosten di
kurashi i determinashon Muhé riba 8 di mart Nashonnan Uní via kuater
di hende muhé, pa eksihí durante aña internashonal konferensha internashonal
nan emansipashon den un di hende muhé na 1975. di hende muhé, ademas
mundu di muchu desigualdat E dia ei histórikamente a aportá ku 8 di mart a
struktural. Tambe riba e mirá tin su orígen den e bira un dia internashonal
papel spesial ku hende muhé manifestashonnan di e di reflekshon pa boga pa
tabata tin den historia di nan movementu (sosialista) sosten na derechonan i
paisnan i komunidatnan pa di muhénan obreril na partisipashon di hende
progreso ekonómiko pa tur kuminsamentu di siglo muhé den arenanan polítiko
hende. 20 na Merka i Europa ku i ekonómiko.
Esaki ta konta pa
“nos” pais tambe. Di tur e
aportenan di hende muhé na
Kòrsou, den tur su diversidat,
na prosesonan esensial
di progreso di komunidat,
algun histórikamente mirá
no ta sufisientemente
rekonosé.
Revishon di e kuríkulo
di enseñansa nashonal ta
nesesario pa e parti aki di e
historia di e movementu di
hende muhé pa formashon
di un konsientisashon
nashonal históriko di pueblo
i spesialmente entre otro
e siguiente generashon, di
manera ku nan lo ta mas
konsiente di e aktual realidat
mundial i lokal di tenementu
atras sosio ekonómiko di
hopi hende i mucha muhé.
Datonan di Ofisina
Sentral di Statistik ta
papia palabra kla. Promé di
yanüari 2015 tabatin 85.258
hende muhé i 71.713 hende
hòmber na Kòrsou. E sifra
di desempleo bou di hende
muhé tabata 12,8% i bou
di hende hòmber 10,5%. Di
e hendenan muhé 31.976
tabata empleá na 2015 (di
kua 6% komo empresario
chikí) i serka hende hòmber
e kantidat aki tabata
29.846 (di kua 11,3% komo
empresario chikí).
Pa loke ta trata e promedio
entrada mensual bruto di un
hende muhé na 2011 esaki
tabata Nafl. 2.483,- i serka
hende hòmber esaki tabata
Nafl. 3.690,-. Pa kasnan di
famia ku un hende muhé na
kabes e promedio entrada pa
kas ta Nafl. 3.891,- miéntras