Page 9 - Extra
P. 9

Djamars 8 Mart 2016                                                                                                               9

               ...segun minister Ruthmilda Larmonie-Ceilia histórikamente mirá...

APORTENAN DI HENDE MUHE NA KORSOU
   NO TA SUFISIENTEMENTE REKONOSE

   WILLEMSTAD.- “Mi ta          serka hende hòmber na         kulminashon e akshonnan      …minister Ruthmilda Larmonie-Cecilia…
konvensí ku igualdat di         kabes di un kas di famia e    heroiko, wèlganan i
género i empoderamentu          entrada promedio ta Nafl.     resistensia di obreronan
di hende i mucha muhé ta        6.389,-.                      femenino den fábrikanan na
inherente na progreso sosio                                   Merka den e periodo 1857 pa
ekonómiko”, esaki ta palabra       Di e porsentahe di         1908.
di minister Ruthmilda           personanan na kabes di
Larmonie-Cecilia relashoná      un kas di famia 44% ta un        Desde e tempu ei a
ku Dia Internashonal di         hende muhé. I netamente e     kuminsá un dimenshon
Hende Muhé, awe 8 di mart.      kasnan di famia aki tin dos   mundial nobo pa e
                                biaha mas chèns (35% versus   movementu di hende muhé
   Larmonie-Cecilia a           17%) pa ta pober ku ora un    na tantu paisnan desaroyá
indiká ku mas i mas Dia         hòmber ta na kabes di famia.  komo paisnan den desaroyo.
Internashonal di Hende
Muhé riba 8 di mart ta un di e     Nashonnan Uní a               E movementu
momentunan pa reflekshoná       kuminsá selebrá Dia           internashonal di hende
riba aktonan heroiko di         Internashonal di Hende        muhé, reforsá ku sosten di
kurashi i determinashon         Muhé riba 8 di mart           Nashonnan Uní via kuater
di hende muhé, pa eksihí        durante aña internashonal     konferensha internashonal
nan emansipashon den un         di hende muhé na 1975.        di hende muhé, ademas
mundu di muchu desigualdat      E dia ei histórikamente       a aportá ku 8 di mart a
struktural. Tambe riba e        mirá tin su orígen den e      bira un dia internashonal
papel spesial ku hende muhé     manifestashonnan di e         di reflekshon pa boga pa
tabata tin den historia di nan  movementu (sosialista)        sosten na derechonan i
paisnan i komunidatnan pa       di muhénan obreril na         partisipashon di hende
progreso ekonómiko pa tur       kuminsamentu di siglo         muhé den arenanan polítiko
hende.                          20 na Merka i Europa ku       i ekonómiko.

   Esaki ta konta pa
“nos” pais tambe. Di tur e
aportenan di hende muhé na
Kòrsou, den tur su diversidat,
na prosesonan esensial
di progreso di komunidat,
algun histórikamente mirá
no ta sufisientemente
rekonosé.

   Revishon di e kuríkulo
di enseñansa nashonal ta
nesesario pa e parti aki di e
historia di e movementu di
hende muhé pa formashon
di un konsientisashon
nashonal históriko di pueblo
i spesialmente entre otro
e siguiente generashon, di
manera ku nan lo ta mas
konsiente di e aktual realidat
mundial i lokal di tenementu
atras sosio ekonómiko di
hopi hende i mucha muhé.

   Datonan di Ofisina
Sentral di Statistik ta
papia palabra kla. Promé di
yanüari 2015 tabatin 85.258
hende muhé i 71.713 hende
hòmber na Kòrsou. E sifra
di desempleo bou di hende
muhé tabata 12,8% i bou
di hende hòmber 10,5%. Di
e hendenan muhé 31.976
tabata empleá na 2015 (di
kua 6% komo empresario
chikí) i serka hende hòmber
e kantidat aki tabata
29.846 (di kua 11,3% komo
empresario chikí).

   Pa loke ta trata e promedio
entrada mensual bruto di un
hende muhé na 2011 esaki
tabata Nafl. 2.483,- i serka
hende hòmber esaki tabata
Nafl. 3.690,-. Pa kasnan di
famia ku un hende muhé na
kabes e promedio entrada pa
kas ta Nafl. 3.891,- miéntras
   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14