Page 24 - AM211203
P. 24
2 Djaweps 2 desèmber 2021
Boneiru su promé masahistanan spesialisá
den `vaccuum therapy`
KRALENDIJK-- Riba sage), hot stone i tambe Cupping ta un loke ta
14 di novèmber último ofi- `cupping` . E tabata parti di yama un `vaccuum therapy`
sina di sindikato di AFBW un spesialisashon pa esnan ku ta hasi riba un hende su
a fungi komo espasio di ku ya ta dominá dunamentu kurpa den áreanan ku e tin
un workshop den sosia- di masashi. Masashi di stul doló. Ta uza e método aki
lisashon di masashi. Bou i `hot stone` ta papia pa nan spesialmente ora un hende
di guia di Dr. Wendell mes. Ta trata aki di masashi tin doló di lomba. Simpel
Heesbeen algun persona ku ku ta haña sintá riba stul, splika ta trèk e doló ku e
ya ta disponé di e base den miéntras `hot stone` e per- persona tin. Mester añadí
duna masashi, a bai poko sona ta risibí masashi ku ku tin diferente forma di
mas intenso den e materia i algun piedra ku ta keinta te cupping. Tin un unda ta uza
siña téknikanan nobo. ku sierto temperatura. kandela, bamboo cupping
A duna workshop di i tambe revolver cupping. revolver. Hendenan ku ta `cupping`. Tin hopi masa-
masashi di stul (chair mas- `Cupping` Esun mas fásil ta e cupping spesialisá den `cupping` ku hista riba nos isla, pero e
kandela, ta hendenan ku ya grupo aki ta e promé ku ta
tin eksperensia amplio ku spesialisá den e materia aki
`cupping`. di `vaccuum therapy`.
E personanan ku a fina- Riba foto por mira tur ku
lisá workshop ta bira e pro- a partisipá i ku a risibí nan
mé personanan sertifiká aki sertifi kado serka Dr. Hees-
na Boneiru ku por práktika been.
Un tiki awa, hopi
molèster
KRALENDIJK—Ta un ayera esaki tabata e kaso un
`tradishon` ku ki ora ku awa biaha mas.
kai esaki ta kousa molèster. Ta di keda spera ku un
No mester ta hopi awa pa dia lo bini un solushon pa e
Segun sifranan di Nashonnan Uní kaya yena. Den kaso di situashon aki.
Nivel mas haltu kantidat di hende
ku hamber den 20 aña
KRALENDIJK – E kan- subi den e último 20 añanan rektor regional di IFAD. E
tidat di hende na Latino prinsipalmente na Medio ta bisa ku mester solushoná
Amérika i área di Karibe ku Amérika. 19 Mion hende e vulnerabelidatnan mas se-
ta sufri di hamber, ta na e no tin sufi siente kuminda. rio den nos sistema di ku-
nivel mas haltu desde 2000. Esaki ta 10.6 porshento di e minda.
Esaki segun sifranan ofisial poblashon.
suministrá pa Nashonnan A base di porshento e Sobre peso
Uní. nivel mas haltu ta den área Hamber no ta e úniko
E kantidat di hende ku karibense, 61.1 porshento. problema di kuminda den
hamber den e regionnan aki Na Sur Amérika 7.8 por- e region. 106 Mion hende,
a subi aña pasá ku 13.8 mion shento di e poblashon diari- unu riba kuater adulto, tin
te 59.7 mion. Esaki ta 9.1 amente tin hamber. problema ku sobre peso.
porshento di e poblashon “Nos no ta ni asina leu ai-
kompleto di e region, esaki Situashon krítiko nda pa garantisá kuminda
ta bini dilanti den e rapòrt “Nos mester bisa esaki saludabel pa henter e po-
konhunto di algun organ- kla”, segun e representante blashon,” segun e direktor G R A D I S I M E N T U
isashon di Nashonnan Uní, regional di FAP. Amérika di e organisashon pana- Famia di defuntu
manera e organisashon di Latino i e region karibense merikano di salú, PAHO. Muriël Alcala Martha
kuminda i organisashon di ta keda konfrontá ku un E ta hasi un apelashon Vanblarcum
agrikultura, FAO, Unicef, e situashon krítiko riba tere- na e otro organisashon- kier a gradisi un i tur ku a
fondo internashonal pa de- no di siguridat di kuminda. nan di Nashonnan Uní pa mustra atenshon na ora di
saroyo di agrikultura, IFAD E pandemia di Corona transformá e sistemanan di morto i entiero di nan kerida
i e programa mundial di ku- ta un orígen importante di e agrikultura i kuminda, si ke defuntu. Un danki speshal na
minda, WFP. oumento. yega na un fin na hamber Fundashon Mariadal i Thuiszorg..
En apsoluto, e kantidat “Pero desde 2014 ham- i ofresé un bida salú pa e
di hendenan ku hamber a ber a oumentá, segun e di- hendenan. Boso atenshon i sosten tabata un gran konsuelo
pa nos.