Page 24 - AM211203
P. 24

2                                                                                      Djaweps 2 desèmber 2021
         Boneiru su promé masahistanan spesialisá




                                        den `vaccuum therapy`





          KRALENDIJK--   Riba  sage),  hot stone i tambe           Cupping ta un loke ta
       14 di novèmber último ofi-  `cupping` . E tabata parti di  yama un `vaccuum therapy`

       sina di sindikato di AFBW  un spesialisashon pa esnan  ku ta hasi riba un hende su
       a fungi komo espasio di  ku ya ta dominá dunamentu  kurpa den áreanan ku e tin
       un  workshop den  sosia-    di masashi. Masashi di stul  doló. Ta uza e método aki
       lisashon di masashi.  Bou  i `hot stone` ta papia pa nan  spesialmente ora un hende
       di guia di Dr.  Wendell  mes. Ta trata aki di masashi  tin doló di lomba. Simpel
       Heesbeen algun persona ku  ku  ta haña sintá riba stul,  splika  ta  trèk e  doló ku e
       ya ta disponé di e base den  miéntras `hot stone` e per- persona tin. Mester añadí
       duna  masashi,  a  bai  poko  sona ta risibí masashi  ku  ku tin diferente  forma  di
       mas intenso den e materia i  algun piedra ku ta keinta te  cupping. Tin un unda ta uza
       siña téknikanan nobo.       ku sierto temperatura.       kandela,  bamboo cupping
          A  duna  workshop di                                  i tambe revolver cupping.  revolver.  Hendenan ku ta  `cupping`. Tin  hopi  masa-
       masashi di stul (chair mas-           `Cupping`          Esun mas fásil ta e  cupping  spesialisá den `cupping` ku  hista  riba  nos isla,  pero e
                                                                                             kandela, ta hendenan ku ya  grupo aki ta e promé ku ta
                                                                                             tin eksperensia amplio ku  spesialisá den e materia aki
                                                                                             `cupping`.                   di `vaccuum therapy`.
                                                                                                E personanan ku a fina-      Riba foto por mira tur ku

                                                                                             lisá workshop ta bira e pro-  a partisipá i ku  a risibí nan
                                                                                             mé personanan sertifiká aki  sertifi kado serka Dr. Hees-

                                                                                             na Boneiru ku por práktika  been.
                                                                                              Un tiki awa, hopi



                                                                                                            molèster



                                                                                                KRALENDIJK—Ta un  ayera esaki tabata e kaso un
                                                                                             `tradishon` ku ki ora ku awa  biaha mas.
                                                                                             kai esaki ta kousa molèster.    Ta di keda spera ku un
                                                                                             No mester  ta hopi awa pa  dia lo bini un solushon pa e
                           Segun sifranan di Nashonnan Uní                                   kaya yena. Den kaso di  situashon aki.

        Nivel mas haltu kantidat di hende


                      ku hamber den 20 aña


          KRALENDIJK – E kan-      subi den e último 20 añanan  rektor regional di IFAD. E
       tidat di hende na Latino  prinsipalmente na  Medio  ta bisa ku mester solushoná
       Amérika i área di Karibe ku  Amérika. 19 Mion hende  e vulnerabelidatnan mas se-
       ta sufri di hamber, ta na e  no  tin  sufi siente  kuminda.  rio den nos sistema di ku-
       nivel mas haltu desde 2000.  Esaki ta 10.6 porshento di e  minda.

       Esaki segun sifranan ofisial  poblashon.
       suministrá pa  Nashonnan       A base di porshento e               Sobre peso
       Uní.                        nivel mas haltu ta den área     Hamber no ta e úniko
          E kantidat di hende ku  karibense, 61.1  porshento.  problema di kuminda den
       hamber den e regionnan aki  Na Sur  Amérika 7.8 por-     e region. 106 Mion hende,
       a subi aña pasá ku 13.8 mion  shento di e poblashon diari-  unu riba kuater adulto, tin
       te 59.7 mion. Esaki ta 9.1  amente tin hamber.           problema  ku sobre peso.
       porshento di e poblashon                                 “Nos no ta ni asina leu ai-
       kompleto di e region, esaki        Situashon krítiko     nda pa garantisá  kuminda
       ta bini dilanti den e rapòrt   “Nos mester bisa esaki  saludabel pa  henter e  po-
       konhunto di algun organ-    kla”, segun e representante  blashon,” segun e direktor      G R A D I S I M E N T U
       isashon di Nashonnan Uní,  regional  di  FAP. Amérika  di e organisashon pana-         Famia di defuntu
       manera e organisashon di  Latino i e region karibense  merikano di salú, PAHO.           Muriël Alcala Martha
       kuminda i organisashon di  ta keda konfrontá ku un          E ta hasi un apelashon            Vanblarcum
       agrikultura, FAO, Unicef, e  situashon krítiko riba tere-  na e otro organisashon-     kier a gradisi un i tur ku a
       fondo internashonal pa de- no di siguridat di kuminda.   nan  di Nashonnan  Uní pa     mustra atenshon na ora di
       saroyo di agrikultura, IFAD    E pandemia  di Corona  transformá e sistemanan di       morto i entiero di nan kerida
       i e programa mundial di ku- ta un orígen importante di e  agrikultura i kuminda, si ke   defuntu. Un danki speshal na
       minda, WFP.                 oumento.                     yega  na  un  fin  na  hamber   Fundashon Mariadal i Thuiszorg..

          En apsoluto,  e kantidat    “Pero desde 2014 ham-     i ofresé un bida salú pa e
       di hendenan  ku hamber  a  ber a oumentá, segun e di- hendenan.                        Boso atenshon i sosten tabata un gran konsuelo
                                                                                                                    pa nos.
   19   20   21   22   23   24   25   26   27   28   29