Page 15 - MSBs rapport
P. 15
FiP – Ett kostnadseffektivt hjälpmedel för ett likvärdigt skydd mot olyckor? Lantz
1.4 Frågeställning
De frågeställningar som ligger till grund för arbetet är följande:
Hur mycket tid tjänas med FiP?
Vid vilken typ av insats ger FiP störst samhällsekonomisk effekt?
Vad anser personalen om FiP?
1.5 Metod
Detta arbete är i huvudsak uppdelat i tre avsnitt. Det första avsnittet [kap. 2-6] behandlar
aktuella förutsättningar och risker med verksamheten i nuläget. I det andra avsnittet
presenteras resultatet från intervjuundersökningen med FiP-personalen [kap. 7-8].
Avslutningsvis [kap. 9-10] återfinns en redogörelse för tidskillnader som har beräknats från
insatsrapporter följt av en kostnads-nyttoanalys utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Den övergripande metodiken som användes i arbetet var kartläggning, det vill säga
sammanställning och beskrivning av nuläget för det studerade objektet. Metodiken
underbyggdes till stor del av intervjuer som innefattade både kvantitativa frågor med ett
fördefinierat svarsschema enligt Likert-skalan men också kvalitativa öppna frågor vars syfte
var att ge utrymme för diskussion och egna reflektioner (Höst, Björn & Runesson, 2006).
Intervjuundersökningen omfattade alla styrkeledare som i dagsläget frekvent åker som FiP i
förbundet. Arbetets problemformulering och intervjufrågor togs fram genom diskussion och
samtal med berörda personer på både hel- och deltiden. Berörda personer innefattar personal
som åker som FiP men även övriga brandmän, inre befäl, chefer samt brandingenjörer. I
samband med detta genomfördes också en mindre förundersökning för att få en övergripande
bild av hur FiP fungerar i andra kommuner. Utöver detta genomfördes också en mindre
riskbedömning samt en kostnadsinventering för FiP avseende fordonsinköp, försäkringar och
drift.
För att få en tydlig beskrivning av verksamheten användes kvantitativ data, i form av
insatsrapporter från SOS, för beräkning av tidskillnader mellan FiP och nästkommande enhet.
Tidsskillnaderna avsåg anspänningstiden samt responstid. Genomsnittliga tidsskillnader
mellan FiP och nästkommande enhet beräknades för olika insatskategorier. Dessa tider
användes sedan för att beräkna de samhällsekonomiska vinsterna som FiP genererar med en
enkel kostnads-nyttoanalys. Kostnaderna vägdes således mot de beräknade
3
1.4 Frågeställning
De frågeställningar som ligger till grund för arbetet är följande:
Hur mycket tid tjänas med FiP?
Vid vilken typ av insats ger FiP störst samhällsekonomisk effekt?
Vad anser personalen om FiP?
1.5 Metod
Detta arbete är i huvudsak uppdelat i tre avsnitt. Det första avsnittet [kap. 2-6] behandlar
aktuella förutsättningar och risker med verksamheten i nuläget. I det andra avsnittet
presenteras resultatet från intervjuundersökningen med FiP-personalen [kap. 7-8].
Avslutningsvis [kap. 9-10] återfinns en redogörelse för tidskillnader som har beräknats från
insatsrapporter följt av en kostnads-nyttoanalys utifrån ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Den övergripande metodiken som användes i arbetet var kartläggning, det vill säga
sammanställning och beskrivning av nuläget för det studerade objektet. Metodiken
underbyggdes till stor del av intervjuer som innefattade både kvantitativa frågor med ett
fördefinierat svarsschema enligt Likert-skalan men också kvalitativa öppna frågor vars syfte
var att ge utrymme för diskussion och egna reflektioner (Höst, Björn & Runesson, 2006).
Intervjuundersökningen omfattade alla styrkeledare som i dagsläget frekvent åker som FiP i
förbundet. Arbetets problemformulering och intervjufrågor togs fram genom diskussion och
samtal med berörda personer på både hel- och deltiden. Berörda personer innefattar personal
som åker som FiP men även övriga brandmän, inre befäl, chefer samt brandingenjörer. I
samband med detta genomfördes också en mindre förundersökning för att få en övergripande
bild av hur FiP fungerar i andra kommuner. Utöver detta genomfördes också en mindre
riskbedömning samt en kostnadsinventering för FiP avseende fordonsinköp, försäkringar och
drift.
För att få en tydlig beskrivning av verksamheten användes kvantitativ data, i form av
insatsrapporter från SOS, för beräkning av tidskillnader mellan FiP och nästkommande enhet.
Tidsskillnaderna avsåg anspänningstiden samt responstid. Genomsnittliga tidsskillnader
mellan FiP och nästkommande enhet beräknades för olika insatskategorier. Dessa tider
användes sedan för att beräkna de samhällsekonomiska vinsterna som FiP genererar med en
enkel kostnads-nyttoanalys. Kostnaderna vägdes således mot de beräknade
3
