Page 20 - MSBs rapport
P. 20
FiP – Ett kostnadseffektivt hjälpmedel för ett likvärdigt skydd mot olyckor? Lantz
emellertid av stor vikt att FiP inte utsätter sig själv för fara genom att ta onödiga risker på
grund av att denne agerar själv på olycksplatsen. Rökdykning och vattenlivräddning är
uppgifter som ej ska utföras av ensam personal. Det är därmed upp till styrkeledaren själv att
göra en riskbedömning på plats och avgöra vilka faror som finns. Den personliga säkerheten
blir mer påtaglig i samband med FiP jämfört med en traditionell styrka.
FiP kan göra betydelsefulla ingripanden i väntan på nästa enhet. Det finns ett flertal åtgärder
som inte kräver så mycket av varken tid eller resurser men som kan påverka resten av
förloppet och därmed utgången av den totala insatsen. Det kan handla om livsuppehållande
åtgärder, avspärrning, släcka med handbrandsläckare, dörrforcering åt nästkommande styrka,
omhändertagande av anhöriga eller helt enkelt genomföra OBBO och lämna lägesrapport till
övrig personal. Vad FiP kan göra beror bland annat på typen av larm, den specifika olyckan,
styrkeledarens erfarenhet samt hur långt före nästa enhet denne befinner sig. I slutet av
delkapitlet följer ett par scenariobeskrivningar av FiP:s insatser från verkliga händelser
hämtade från intervjuerna.
I Gästrikes förbund finns ett avtal med Landstinget Gävleborg om att åka på IVPA-larm,
tillika sjukvårdslarm. För detta får förbundet en ersättning av Landstinget. Ersättningen
bygger på en grundavgift samt kompensation för två personer under uttryckningen. Summan
för detta ligger på 1775 kronor per larm om inte larmet medför en längre insatstid än brukligt.
I bland vill Landstinget dessutom att räddningstjänstpersonal följer med i ambulansen in till
sjukhuset så att vårdarna kan arbeta aktivt med patienten under transporten. Denna ersättning
gäller alla sjukvårdslarm på samtliga stationer förutom vid räddningsvärnen. I dagsläget åker
FiP tillsammans med ytterligare en eller två brandmän på sjukvårdslarm vid de flesta
stationer. Uttryckningens utförande skiljer sig därmed från andra larm eftersom denna
extraperson först måste hämtas upp på brandstationen. FiP åker alltså inte direkt till
olycksplatsen som vid övriga insatstyper. Detta upplägg beror på att beredskapen för nya larm
ska kunna hållas på stationen samtidigt som FiP inte ska behöva vara helt själv i väntan på
ambulans. I Hofors ser upplägget dock annorlunda ut. Där åker FiP direkt till olycksplatsen
följt av ytterligare personal i annat fordon, till exempel tankbil (H. Andersson, personlig
kommunikation, 2011-04-24).
8
emellertid av stor vikt att FiP inte utsätter sig själv för fara genom att ta onödiga risker på
grund av att denne agerar själv på olycksplatsen. Rökdykning och vattenlivräddning är
uppgifter som ej ska utföras av ensam personal. Det är därmed upp till styrkeledaren själv att
göra en riskbedömning på plats och avgöra vilka faror som finns. Den personliga säkerheten
blir mer påtaglig i samband med FiP jämfört med en traditionell styrka.
FiP kan göra betydelsefulla ingripanden i väntan på nästa enhet. Det finns ett flertal åtgärder
som inte kräver så mycket av varken tid eller resurser men som kan påverka resten av
förloppet och därmed utgången av den totala insatsen. Det kan handla om livsuppehållande
åtgärder, avspärrning, släcka med handbrandsläckare, dörrforcering åt nästkommande styrka,
omhändertagande av anhöriga eller helt enkelt genomföra OBBO och lämna lägesrapport till
övrig personal. Vad FiP kan göra beror bland annat på typen av larm, den specifika olyckan,
styrkeledarens erfarenhet samt hur långt före nästa enhet denne befinner sig. I slutet av
delkapitlet följer ett par scenariobeskrivningar av FiP:s insatser från verkliga händelser
hämtade från intervjuerna.
I Gästrikes förbund finns ett avtal med Landstinget Gävleborg om att åka på IVPA-larm,
tillika sjukvårdslarm. För detta får förbundet en ersättning av Landstinget. Ersättningen
bygger på en grundavgift samt kompensation för två personer under uttryckningen. Summan
för detta ligger på 1775 kronor per larm om inte larmet medför en längre insatstid än brukligt.
I bland vill Landstinget dessutom att räddningstjänstpersonal följer med i ambulansen in till
sjukhuset så att vårdarna kan arbeta aktivt med patienten under transporten. Denna ersättning
gäller alla sjukvårdslarm på samtliga stationer förutom vid räddningsvärnen. I dagsläget åker
FiP tillsammans med ytterligare en eller två brandmän på sjukvårdslarm vid de flesta
stationer. Uttryckningens utförande skiljer sig därmed från andra larm eftersom denna
extraperson först måste hämtas upp på brandstationen. FiP åker alltså inte direkt till
olycksplatsen som vid övriga insatstyper. Detta upplägg beror på att beredskapen för nya larm
ska kunna hållas på stationen samtidigt som FiP inte ska behöva vara helt själv i väntan på
ambulans. I Hofors ser upplägget dock annorlunda ut. Där åker FiP direkt till olycksplatsen
följt av ytterligare personal i annat fordon, till exempel tankbil (H. Andersson, personlig
kommunikation, 2011-04-24).
8