Page 10 - Civil-militär samverkan 2016

HANDBOK

1. Inledning

Denna handbok beskriver bakgrund, förutsättningar och den miljö i vilken Försvars-
maktens samverkan med andra myndigheter och aktörer genomförs. Den beskriver när,
var, hur och varför civil-militär samverkan genomförs.

Sverige har ett system där riksdag och regering har fördelat ansvaret för olika samhälls-
områden mellan myndigheter och andra aktörer. Varje myndighet är specialiserad på att
hantera sitt sakområde och är självständig i den bemärkelsen att ingen myndighet har
bestämmanderätt över någon annan. En del myndigheter har ett visst samordningsansvar
och kan ge styrningar åt andra aktörer.

Det finns hot och risker som med sina konsekvenser på olika sätt påverkar samhället.
Dessa hot kan utgöras av allt från allvarligare olyckor och naturhändelser till terrorism,
hybridkrigföring och väpnade konflikter.

Vid en större kris har ingen myndighet kapacitet att hantera konsekvenserna själv. Sam-
hällets olika resurser måste därför kunna sättas in snabbt och effektivt för att hantera
konsekvenserna. En av de viktigaste metoderna för att uppnå det är att samverka.

Samverkan är en metod för att uppnå målet – en effektiv
samordning av resurser och kompetenser både för att före-
bygga och hantera samhällsallvarliga situationer och kriser.

Samverkan är inget självändamål utan genomförs för att uppnå speciella syften. Sam-
verkan genomförs för att förbereda inför och/eller förebygga att en kris inträffar. Den
genomförs under en pågående kris för att hantera den akuta situationen. Samverkan ge-
nomförs också efter en kris för att återställa och tillvarata erfarenheter för att mer effek-
tivt kunna hantera kommande kriser.

Försvarsmakten har en viktig roll i att stödja samhällets krishantering men har också
behov av stöd från civila aktörer, inte minst under höjd beredskap. Försvarsmaktens
personal måste därför kunna genomföra samverkan med myndigheter och aktörer för att
effektivt kunna förbereda och hantera olika situationer. Kunskap och förståelse för
andra myndigheter och aktörers uppgifter, verksamheter och arbetssätt är grundläggande
för att kunna genomföra en effektiv samverkan och hantera kriser.

I Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin anges att svensk krishantering utgår från
allomfattande ansats som innebär att våra stridskrafter ska underbygga, integreras med
och skydda civila ansträngningar. Men även omvänt att civila funktioner ska stödja mi-
1
litära ansträngningar :

”I grunden behövs en samverkanskultur mellan en mångfald aktörer
samt samordnade och samverkande verksamheter mot gemensamma
eller ömsesidigt stödjande målsättningar”

1
Militärstrategisk doktrin för Sveriges militära försvar 2016, sid 63-64.
10