Page 14 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun
P. 14
Indelningsverket
År 1684 skrev allmogen i Kronobergs län
kontrakt med Kronan om att hålla ett antal
soldater, vilka skulle samlas under
Kronobergs regementes fana i händelse av
krig. Det militära indelningsverket blev en
möjliget för många fattiga torparsöner att
skaffa utkomst för sig och sin familj. Man
värvade sig som soldat och fick bebo ett
soldattorp med en liten bit mark. Dessutom
skulle roten hålla med viss utrustning. En
del gårdar ägda av Kronan gjordes till
militieboställen och bebyggdes
ståndsmässigt efter officerarens rang.
Så vitt man kan se är de flesta soldattorpen
i Uppvidinge försvunna, men ett par som Soldattorpet Fridhem söder om
finns kvar är Blankadal under Hökaskruv Långaskruv, Älghults socken
och Karlslund under Hökhult i Lenhovda
socken. Militieboställena har inte varit Enghult, Kolshult och Libbhult i
många, men exempel på ett ännu Nottebäcks socken levde ett längre liv men
existerande är Holma i Herråkra, som varit kom under 1700-talet att bli grundstommen
fänriksboställe. i Klavreströms järnbruks godsinnehav
liksom Sävsjö blev centrum i Sävsjöströms
järnbruks ägor. Flöxhult och Hovgård ägde
Herrgårdarna bestånd in på 1800-talet och hit förlades
P G Vejde tar i ”Kronobergs läns två glasbruk under 1800-talets sista år.
herrgårdar” upp 18 stycken säterier i Det var ingen ovanlig företeelse, att
Uppvidinge, ett i Lenhovda socken, fyra i godsherrar tog initiativ till olika industrier.
Nottebäcks, fem i Åseda och åtta i Flertalet av våra järnbruk och tidiga
Älghults socken. Det ovannämnda pappersbruk har uppstått på säteriernas
Yggersryd finns inte med i Vejdes ägor. Också inom jordbruket var
förteckning. godsägarna föregångsmän och gick i
Under 1600-talet tillkom i Sverige ett stort spetsen för mossodlingar och utdikningar.
antal säterier, som åtnjöt frihet från I Uppvidinge har det inte funnits några
grundskatt. Villkoren för sätesfrihet var att riktigt storståtliga herrgårdsbyggnader
säteriet skulle vara bebyggt på förutom bruksherrgårdarna som skall
ståndsmässigt sätt och att ägaren skulle omtalas nedan. Sissehult är den enda
bebo gården. Nio av säterierna etablerades bevarade säteribyggnaden i kommunen.
under 1600-talets mitt och slut, men ägde
bestånd som säterier högst 35 år innan de
återgick till vanliga skattegårdar. Industrialiseringen
Jordbruket och utnyttjandet av skogens
resurser har intill våra dagar varit den
främsta ekonomiska basen i Uppvidinge,
men redan tidigt började man utnyttja det
rinnande vattnets energi för olika ändamål.
Det tidigaste utnyttjandet var kvarn- och
sågdriften, men under 1700-talets förra
hälft tillkom Sävsjöströms pappersbruk
och järnbruk och Klafreströms järnbruk,
där bälgar och annan maskinell utrustning
