Page 9 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun
P. 9







omfattade Värend. Prosteriet sammanföll måste ha varit något annat som lockade.
med den judiciella indelningen, dvs Kan järnet ha varit en sådan faktor? I tre
Uppvidinge härad, som kom att få sin fall anges järnsmedjor ingå i
tingsplats i Lenhovda, dit också adelsinnehavet och i ett fall räntar man
avrättningsplatsen lokaliserades. 1408 järn, dvs erlägger skatt i järn. Annat som
omtalas Lenhovda för första gången som kan ha intresserat var vattenkraft till
tingsplats. kvarnar och sågar, fisken och produkter
I ”Småländsk bebyggelsehistoria” ger prof från skogen som ved, timmer, kol och
LO Larsson en utmärkt översikt över de tjära.
kamerala förhållandena fram till 1545.
Inom det som idag är Uppvidinge kommun
är drygt 100 bebyggelseenheter (byar eller
ensamgårdar) omnämnda i urkunder från
medeltiden. Sannolikt är det emellertid
betydligt fler som går tillbaka till
medeltiden. I Gustav Vasas jordebok från
1545 finns drygt 210 enheter, varav ett
tiotal inte längre existerar. Några enheter
kan ha tillkommit efter detta årtal, men
man kan nog räkna med att de flesta som
existerar idag har medeltida eller tidigt
1500-talsursprung.





















Granhults kyrka

1545 finns ca 340 gårdar inom området,
varav 180 ägs av skattebönder, dvs St Olof, Nottebäcks kyrka
självägande bönder, 120 tillhör adliga
familjer och 40 ägs av kyrkan. Adeln De stora godsägarna är framför allt
godsinnehav är således mycket stort, men Trolleätten, som har sitt säte på Bergqvara
endast tre gårdar är under medeltiden utanför Växjö. Både Birger Trolle den
sätesgårdar, dvs har bebotts under någon äldre och yngre under början och mitten av
period av en adelsman. Dessa är 1400-talet och framför allt Arvid Trolle
Flöxhult/Hovgård och Kianäs i Älghults under slutet av 1400-talet har stora
socken och Yggersryd i Åseda socken. godsinnehav i Uppvidinge. På 1490-talet
Man kan fråga sig varför adelns intresse av äger Arvid Trolle ca 60 gårdar och flera
godsinnehav i Uppvidinge var så stort. kvarnar i området, de flesta i Åseda
Jordbruken var inte särskilt bärkraftiga, det
   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14