Page 5 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun
P. 5
levnadssätt innebär också en något mer Bronsåldern 1800-500 f Kr
permanent bosättning, även om man till Peridoden innebar ingen större förändring i
stor del utnyttjade naturen omkring sig och levnadssättet. Man fortsatte att utnyttja
rörde sig över ganska stora arealer. olika nischer för sin försörjning även om
Terrängen i Uppvidinge är av den jordbrukets betydelse förstärktes. Den nya
karaktären att man säkert i stor företeelsen brons har varit en mycket
utsträckning kombinerade jakt och fiske marginell företeelse. Bronsfynden från
med ett enkelt åkerbruk och kanske höll Uppvidinge är få, en liten holkyxa från
några tama grisar och getter eller får. De Hassla i Lenhovda sn, en ”krusad” dvs
äldsta tecknen på bondestenåldern är fynd vriden halsring från en mosse vid
av några sk tunnackiga yxor av flinta eller Horshaga i Nottebäcks sn. Detta sista fynd,
annan bergart. Ett av fynden från Stadmåla som omnämns av Knut Kjellmark, men
vid Änghultasjön skulle kunna tyda på att som ingen idag vet var det finns är
där finns en boplats från runt 3500 f Kr. J intressant. Det är säkert ett offerfynd av
A Göth har där noterat ett fynd av bl a två liknande slag som på andra håll i
tunnackiga yxor och en mängd Sydsverige, en dyrbarhet offrad av sin
flintskärvor. En reservation skall göras för ägarinna - man kan fundera över varför. De
boplatsens ålder, eftersom där också tydligaste lämningarna från bronsåldern är
hittades två små flintpilspetsar av de stora rösegravarna, som är uppemot 30,
omisskännelig sen stenålderstyp från varav 20 i Lenovda sn. Man kan se att
hällkistperioden runt 2000 f Kr. Denna bygden runt Lenhovda konsolideras och att
period är, som ovan nämnts, ganska rikt några bygder tillkommer. Flera rösen
företrädd genom 21 hällkistor, de flesta (13 ligger inom ett litet område mellan
stycken) i Lenhovda socken. Fler har Älgmossen och Gåsamossen söder om
emellertid funnits, eftersom K Kjellmark i Sävsjöström och vid Möckeln ett stycke
”Värends fornminnen” tar upp 15 stycken i söder om Möcklehult i Lenhovda sn samt i
Nottebäcks socken, medan ett område i anslutning till Åseda samhälle.
Riksantikvarieämbetes Ett par rösen finns nära Granhults kyrka.
fornminnesinventering bara tar upp sex i Området Nottebäck-Norrhult-Klavreström
denna socken. Kistorna, oftast byggda av utgår helt ur bilden - här finns inte ett enda
flata stenar och omgivna av rösen, bronsåldersröse.
fungerade som ”familjegravar” för en eller Den fornlämningstyp som inte alls finns
ett par gårdar. Fem hällkistor har med i den gamla inventeringen, men som
undersökts under tidigt 1900-tal men gett på många håll har gett oss en helt ny bild
obetydliga fynd, det finaste en liten av den sena bronsåldersbygden och den
välgjord flintpilspets från en kista i tidiga järnåldern är områdena med små
Lyretorp. Utifrån kistornas utbredning kan röjningsrösen. Ett flertal undersökningar på
man få en liten uppfattning om bygdens senare år har visat att denna speciella typ
läge under sen bondestenålder. Det visar av röjningsröseområden, som man tidigare
sig att dessa fornlämningar koncentrerar trodde stammade från historisk tid, har
sig markant till vissa områden, nämligen utnyttjats framför allt under årtusendet före
till Nottebäck-Norrhult-Klavreström samt Kristus och att de innehåller både små
Lyretorp i Nottebäcks socken, till trakten obetydliga gravar och boplatsområden.
runt Lenhovda och till Vägershult i Kunskapen om var dessa lämningar finns
Lenhovda socken samt till Sissehult i kan troligen dels förstärka bilden av de
Åseda socken ovannämnda, kända områdena, dels visa
att även andra områden varit utnyttjade av
bronsåldersmänniskorna.
