Page 6 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun
P. 6
Järnåldern 500 f Kr - 1050 e Kr vanligaste runda till skeppsformade och
Det som sagts ovan gäller i stort sett äldre treuddiga gravar. Nästan uteslutande har de
delen av järnåldern. Vi saknar nästan helt döda bränts och fått med sig någon eller
kunskap om denna period i Uppvidinge, några småsaker till livet efter döden. Några
men även från den senare delen av gravar har undersökts i Lenhovda, men
järnåldern är både fynd och fornlämningar givit obetydliga fynd, bl a krukskärvor,
få. Det som betyder mycket för brons- och järnfragment samt 13 pärlor av
utvecklingen är kunskapen om att glasfluss.
framställa järn av inhemska råvaror, sjö- Utöver gravfälten finns några enstaka
och myrmalm och kol. Även om inget är kända gravar från järnåldern: en treudd
känt om den tidiga järnhanteringen i längst söderut i Lenhovda sn, en domarring
Uppvidinge, så har järnet säkert kommit att i Åseda, som kan vara resterna av ett i
spela stor roll senast från vikingatiden och äldre källor omtalat gravfält, och
framöver. ytterligare en domarring i skogen ett stycke
Kännetecknande för järnåldern är nordväst om samhället, två stensättningar
gravfälten, som har fungerat som våra vid Silvereke resp Långaskruv i Älghults
tiders kyrkogårdar men hört till en by eller sn och en skeppssättning vid Fröseke också
storgård i stället för till en hel bygd. i Älghults sn. Dessutom ligger det en stor,
vacker skeppssättning mitt inne i det nedan
omtalade åkerområdet i Sävsjö.
Omkring 1920 påträffades ett mycket
ovanligt fynd strax utanför den dåvarande
östra kyrkogårdsmuren i Åseda. Fynden
bestod av ben av flera människor, bl a ett
skallben med trepanering, dvs ett hål efter
en operation, som kan ha utförts för att
personen hade någon slags sjukdom, som
förmodligen orsakade huvudvärk. Hålet är
läkt i kanterna, vilket betyder att personen
överlevde ingreppet med åtminstone några
år. Personen har varit en ganska ung man,
ungefär 165 cm lång. Trepanationer brukar
anses tillhöra förkristen tid, men de
påträffade gravarna tydde på ett klart
Domarring på Ösjöbols utmark, kristet inflytande: skeletten låg i öst-väst
Åseda socken med huvudet i väster. Säkert bör gravarna
dateras till vikingatiden, då man på andra
Kända sådana gravfält finns bara i håll också har kunnat se påverkan från
Lenhovda, Nöbbele och Sävsjö, Lenhovda kristna seder och den slutsatsen kan dras
sn samt i Nöbbele, Nottebäck och Åker, att kyrkogården i Åseda har haft en
Nottebäcks sn. Ytterligare uppgifter finns föregångare på ungefär samma plats.
om förstörda gravfält vid Galtabäck och Förutom gravarna finns en mycket
Hedasjön i Nottebäcks sn. Fynd från dessa intressant typ av fornlämningar på flera
förstörda gravfält i form av brända ben och håll i Uppvidinge. Detta är gammal
obetydliga järnföremål kan tyda på att de övergiven åkermark som kallas fossil åker.
härstammar från äldre järnålder, medan de Den ger sig till känna i form av terrasser
övriga gravfälten, speciellt de vid och smala stensträngar som avgränsat
Lenhovda är typiska för det allra sista åkerytorna. På Sävsjö säteri finns det
skedet av järnåldern, vikingatiden. Formen största området, f ö ett av de största
på gravarna kan variera alltifrån de områdena i Sverige. Detta område och ett
