Page 10 - Kulturarv att vårda Uppvidinge kommun
P. 10
socken. Också ätterna Bååt, Bonde och i Älghults socken, som nästan helt
Puke äger talrika gårdar i Uppvidinge. avfolkades 1710-1711. Pestkyrkogården
där bär ännu vittne om tragedin.
Nya tiden
Befolkningsutvecklingen
Vi har konstaterat att förra delen av
medeltiden måste ha inneburit en rejäl
befolkningsökning jämfört med den
föregående perioden. Tillväxten bröts av
digerdödens och andra farsoters härjningar
från mitten av 1300-talet och en bit in på
1400-talet. 17 gårdar i Uppvidinge lades
temporärt eller definitivt öde under
perioden enligt tillgängligt källmaterial Torpet Nydala, Nottebäcks socken
(Larsson s 483).
Den verkligt stora befolkningsökningen
inträffade från början av 1800-talet med
”freden, vaccinet och potäterna”. Man var
tvungen att söka ny mark och ett stort antal
torp togs upp i mark som tidigare ratats för
jordbruksändamål. En fattigklass av
torpare och backstugusittare spred sig ut i
utmarkerna. Och det var också dessa som
drabbades värst när nödåren slog till på
1860-talet. Emigration och flykt till
städerna blev resultatet och under slutet av
1800-talet lades stora arealer åter öde och
skogen återerövrade omfattande
åkerarealer, som varit öppna och odlade.
Runt om i skogarna vittnar hundratals
torpgrunder om 1800-talets nyodlingsskede
Ängsmark Svenshult, Åseda socken
och de torpstugor som blev kvar är idag
En återhämtning skedde, som ovan nämnts, sommarbostäder för ”stabor”, danskar eller
under 1500-talet. Tidigare ödelagda gårdar tyskar.
togs åter upp och ny mark bröts. Ett antal Byarna, gårdarna och torpen
torp kom till under 1500- och 1600-talen, En by består av bebyggelsen på inmarken,
men beteckningen torp har en skatteteknisk bytomten. I anslutning till bytomten finns
funktion och de motsvarar således inte inägorna med åker och äng, under äldre tid
1800-talets system med torp på ofri grund. ingärdade för att hålla borta betesdjuren.
Den ökande befolkningen innebär Antalet sådana gärden konstituerade sättet
tilltagande hemmansklyvning och minskad att bruka marken i ensäde, tvåsäde, tre-
ekonomisk bärkraft. Detta kom från 1600- eller fyrsäde med varierande växtföljd och
talets början att uttryckas i s k förmedling trädessystem. Vanligast eller kanske
av gårdarnas mantal från hela till delar av allenarådande i Uppvidinge har varit
mantal. Men befolkningstillväxten är inte ensäde utan trädesläggning av marken.
kontinuerlig. Farsoter härjar i omgångar Först i och med skiftena bröts systemen
och utskrivningen till krigstjänst reducerar med gärden upp och marken uppdelades på
också tillväxten. Ett påtagligt bevis på andra sätt. Utanför inägorna låg utmarken,
pestens härjningar utgör byn Gillbonderyd som fram till skiftena oftast var samfälld.
