Page 15 - Civil-militär samverkan 2016

HANDBOK

2.1.4. Regionala myndigheter - länsstyrelser
Sverige är indelat i 21 län och inom varje län finns en länsstyrelse som är en regional
myndighet. Den har att förvalta och verkställa regeringens beslut inom sitt län. Förutom
den myndighetsroll som beskrivs i myndighetens instruktion har länsstyrelsen också ett
geografiskt områdesansvar, vilket innebär att samordna arbetet med krisberedskap inom
länet. Under höjd beredskap är länsstyrelsen högsta civila totalförsvarsmyndighet i lä-
net.

2.1.5. Lokala myndigheter - kommuner
Sverige har 290 kommuner som är självständiga demokratiska församlingar. I varje
kommun finns en kommunfullmäktige. Där fattar kommunalpolitikerna beslut som gäl-
ler för just den kommunen. De mest omfattande verksamheterna i kommunerna är skol-
verksamhet, äldreomsorg och social omsorg. Även den kommunaltekniska verksamhet-
en utgör en väsentlig del av kommunernas verksamhet. Denna och kommunal rädd-
ningstjänst kan hanteras i så kallade kommunförbund vilket innebär att två eller flera
kommuner kan samordna dessa verksamheter. I vissa fall kan dessa förbund även över-
skrida länsgränser. Kommunerna har ett geografiskt områdesansvar och ett särskilt an-
svar för krisberedskapen inom kommunen.

2.1.6. Landsting och regioner
Det finns 21 landsting och regioner. De politiska besluten för landstingen fattas av
landstingsfullmäktige. Landstingens verksamheter domineras av hälso- och sjukvård.
En viktig uppgift för landstingen är också regionala utvecklingsfrågor. Flera landsting
har därför ombildats till regioner för att överta frågor som rör utvecklingen i samhället.

2.1.7. EU och andra internationella organisationer
Sedan 1995 är Sverige medlem i Europeiska unionen (EU). Besluten som EU fattar på-
verkar alla i Sverige. En hel del av de förslag som riksdagen beslutar om kommer ur-
sprungligen från EU. Sverige är en av Förenta Nationernas (FN) 193 medlemmar och
FN är en viktig hörnsten i den svenska utrikespolitiken. Många utrikespolitiska beslut
som riksdagen fattar grundar sig på beslut i FN.

2.2. Säkerhetspolitisk utveckling

2.2.1. Hotbild
En omfattande reformering av de ryska väpnade styrkorna inleddes 2008 och målen för
den första fasen uppnåddes 2012. Ryssland har i samband med aggressionen mot
Ukraina och i andra sammanhang visat förmåga att utan förvarning snabbt kunna kraft-
samla och genomföra komplexa operationer i sitt omedelbara närområde. Relationen
mellan Ryssland å ena sidan och Europa och USA å den andra har försämrats de senaste
4
åren .

4
2014/15:109, Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016-2020, sid 22.
15