Page 17 - Civil-militär samverkan 2016

HANDBOK

2.2.3. Närområdet och EU
Regeringen lyfter fram närområdesperspektivet som centralt för försvarspolitiken. Den
ryska aggressionen mot Ukraina och den olagliga annekteringen av Krim är ett brott
mot folkrätten samt bi- och multilaterala åtaganden. Det är den största utmaningen mot
9
den europeiska säkerhetsordningen sedan den etablerades för ett kvarts sekel sedan .
Kriser eller incidenter som även inbegriper militära maktmedel kan uppstå i vår region i
10
det kortare tidsperspektivet . Detta kan komma att påverka Sverige. Riksdagen har rati-
11
ficerat Lissabonfördraget, inklusive solidaritetsklausulen (artikel 42:7 i Fördraget om
Europeiska unionen) som innebär att medlemsländerna tar ett solidariskt ansvar för Eu-
ropas säkerhet.

Östersjöområdet, liksom Barents hav och Arktis, har fått en ökad strategisk betydelse.
Handel och resande i regionen har ökat markant och växer tillsammans med det ökade
12
strategiska intresset. Den ökade militära övningsverksamheten har ökat risken för in-
13
cidenter mellan aktörer i området .

Sverige har både möjlighet och ett ansvar att påverka utvecklingen i Östersjöområdet.
Regeringen anser att Sveriges bi- och multilaterala försvars- och säkerhetspolitiska sam-
14
arbeten bör fördjupas. Samarbetet med Finland är av särskild betydelse.
Sverige deltar i samarbeten med de nordiska försvarsmakterna. Syftet är att skapa ef-
fektivare resursanvändning inom olika områden som exempelvis internationella insats-
er, civil-militär samverkan, liksom även operativa samarbeten och havsövervakning.

Inom EU har flera initiativ tagits för att åstadkomma en mer effektiv civil-militär sam-
verkan under planering och genomförande av insatser. En utvecklad samordning mellan
civila och militära krishanteringsinsatser och internationellt utvecklingssamarbete är
också av betydelse för att EU ska kunna agera effektivt i förebyggande syfte samt under

och efter en konflikt.

2.2.4. FN och Nato
FN:s säkerhetsråd har av medlemsstaterna fått huvudansvaret för att upprätthålla inter-
nationell fred och säkerhet. FN har därför en central roll och ger en unik internationell
legitimitet för hanteringen av konflikter i världen. Regeringen anser att ett starkt FN-
system i ett nära samarbete med regionala och andra organisationer är centralt. Sverige
har därmed ett stort intresse av att FN har en väl fungerande krishanteringsförmåga och
har medverkat i flera FN-ledda internationella insatser.

Nato kommer sannolikt fortsatt vara en central aktör för europeisk säkerhet och ett vik-
tigt forum för transatlantisk dialog och samarbete. Sverige har utvecklat ett samarbete
med Nato genom Partnerskap för fred (Partnership for Peace, PFF) och har medverkat i
Nato-ledda internationella militära insatser och övningar.

9 Prop. 2014/15:109, Försvarspol inriktn – Sveriges försvar 2016-2020, sid 22.
10
Prop. 2011/12:1 Utgiftsområde 6, sid 19.
11 Riksdagsprotokoll 2008/09:32 (2008-11-20).
12
Prop. 2008/09:140, Ett användbart försvar.
13
Prop. 2014/15:109, Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016-2020.
14
Prop. 2014/15:109, Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016-2020.
17