Page 77 - MSBs rapport
P. 77
FiP – Ett kostnadseffektivt hjälpmedel för ett likvärdigt skydd mot olyckor? Lantz
Insatstypen som genererar den största samhällsekonomiska nyttan är brand i byggnad. Detta
kan bero på det höga värdet en förändrad insatstid medför se tabell 10.1. Dock kan man
fundera över hur stor FiP:s andel av insatsgenomförandet är på dessa larm. Utan
släckutrustning på fordonet kanske FiP endast kan göra en OBBO, vilket skulle motsvara 10
% eller mindre av hela insatsen. När det gäller insatskategorin brand ej i byggnad, exempelvis
mindre gräsbrand eller bilbrand, så tror jag att FiP generellt kan göra mycket mer med tillgång
till lättare släckutrustning på enheten.
I beräkningarna görs förenklingen att en förändrad responstid medför en lika stor förändring i
total insatstid. Detta kanske inte alltid kan likställas. Om FiP kommer först till olycksplatsen
och påbörjar livsuppehållande åtgärder så kan det hända att han blir ”låst”. Stabiliserar FiP
exempelvis en nacke på en patient med misstänkt rygg- och nackskada kan han inte avsluta
denna åtgärd. Därmed har styrkan ingen ledarroll vid framkomst till olycksplatsen eftersom
denne är upptagen med andra åtgärder. Detta kan i sin tur leda till att insatsen fördröjs då
ingen inriktning kan ges från styrkeledaren. Syftet med att FiP både ska leda insatsen samt
göra ett initialt agerande motsäger därmed varandra. Ingen hänsyn har tagits till denna
problematik i beräkningarna. För en sådan bedömning kan förbundet förslagsvis genomföra
en egen undersökning utifrån styrkeledarnas insatsrapporter.
Slutligen skulle jag vilja säga att FiP kan ses som ett kostnadseffektivt hjälpmedel, där det är
geografiskt och strategiskt lämpligt, i strävan efter ett likvärdigt skydd mot olyckor. FiP är
just ett hjälpmedel och inte en enskild lösning och bör användas med sunt förnuft utifrån
aktuella förhållanden och förutsättningar.
65
Insatstypen som genererar den största samhällsekonomiska nyttan är brand i byggnad. Detta
kan bero på det höga värdet en förändrad insatstid medför se tabell 10.1. Dock kan man
fundera över hur stor FiP:s andel av insatsgenomförandet är på dessa larm. Utan
släckutrustning på fordonet kanske FiP endast kan göra en OBBO, vilket skulle motsvara 10
% eller mindre av hela insatsen. När det gäller insatskategorin brand ej i byggnad, exempelvis
mindre gräsbrand eller bilbrand, så tror jag att FiP generellt kan göra mycket mer med tillgång
till lättare släckutrustning på enheten.
I beräkningarna görs förenklingen att en förändrad responstid medför en lika stor förändring i
total insatstid. Detta kanske inte alltid kan likställas. Om FiP kommer först till olycksplatsen
och påbörjar livsuppehållande åtgärder så kan det hända att han blir ”låst”. Stabiliserar FiP
exempelvis en nacke på en patient med misstänkt rygg- och nackskada kan han inte avsluta
denna åtgärd. Därmed har styrkan ingen ledarroll vid framkomst till olycksplatsen eftersom
denne är upptagen med andra åtgärder. Detta kan i sin tur leda till att insatsen fördröjs då
ingen inriktning kan ges från styrkeledaren. Syftet med att FiP både ska leda insatsen samt
göra ett initialt agerande motsäger därmed varandra. Ingen hänsyn har tagits till denna
problematik i beräkningarna. För en sådan bedömning kan förbundet förslagsvis genomföra
en egen undersökning utifrån styrkeledarnas insatsrapporter.
Slutligen skulle jag vilja säga att FiP kan ses som ett kostnadseffektivt hjälpmedel, där det är
geografiskt och strategiskt lämpligt, i strävan efter ett likvärdigt skydd mot olyckor. FiP är
just ett hjälpmedel och inte en enskild lösning och bör användas med sunt förnuft utifrån
aktuella förhållanden och förutsättningar.
65