Page 27 - Civil-militär samverkan 2016

HANDBOK

3.1.6. Risk- och sårbarhetsanalyser
26
Kommuner och myndigheter är enligt lag skyldiga att genomföra risk- och sårbarhets-
analyser (RSA). Kommuner och landsting ska analysera vilka extraordinära händelser i
fredstid som kan inträffa och hur dessa kan påverka den egna verksamheten. RSA ligger
sedan till grund för en plan som beskriver hur man ska hantera uppkomna extraordinära
händelser. Planen ska fastställas för varje ny mandatperiod. Varje myndighet ska minst
varannat år analysera sitt ansvarsområde för att se om det finns hot och risker som nega-
tivt påverkar förmågan till verksamhet inom området.

Syftet med risk- och sårbarhetsanalysarbetet är att öka medvetenheten om hot, risker
och sårbarheter inom det egna verksamhetsområdet samt att skapa ett underlag för den
egna planeringen. De kommunala analyserna är också en viktig källa för information till
kommuninvånarna. Myndigheters och kommuners risk- och sårbarhetsanalyser sam-
mantaget ger dessutom en lägesbild över de risker och sårbarheter som finns i sam-
hället.

Analyserna ska vara ett beslutsunderlag för inriktningen av arbetet inom krisbered-
skapsområdet och används bl.a. för inriktningen av övningar, utbildning och medelstill-
delning. Risk- och sårbarhetsanalyserna bidrar till att minska samhällets sårbarhet och
ökar förmågan att hantera kriser och extraordinära händelser.

Genom att könsuppdela data och information i risk- och sårbarhetsanalyserna skapas
bästa möjliga beslutsunderlag. Även andra kategoriseringar än kön kan vara relevanta i
analysen, till exempel etnicitet eller religiös tillhörighet.

Försvarsmakten deltar i arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser på regional nivå med
civila aktörer.

3.2. Lagar och förordningar under kriser och krig

De lagar och förordningar som ska tillämpas i vardagen gäller även i hela hotskalan från
stora olyckor, extraordinära händelser och krig. Verksamheten inför och under krig och
krigsliknande tillstånd regleras i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap.
I lagen beskrivs vad totalförsvaret består av samt regleringen av höjd beredskap. Riks-
dagen har även beslutat ett större antal lagar som syftar till att stärka landets totalförsvar
under krig eller krigsfara och i andra med krig sammanhängande förhållanden. Dessa
olika lagar benämns ofta ”fullmaktslagarna”. Dessa är redan utfärdade och i kraft men
de är inte satta i tillämpning. Riksdagen har delegerat till regeringen att under i lagen
givna förutsättningar besluta om tillämpningen av fullmaktslagarna. Regeringen får fatta
beslut om författningarnas tillämpning om Sverige är i krigsfara. I övrigt varierar grun-
derna för regeringen att fatta beslut om författningarnas tillämpning, och varje författ-
ning måste studeras för sig.

För att hantera olyckor i samhället finns lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO)
och förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Dessa reglerar verksamheten inom
kommunal och statlig räddningstjänst.

26
Lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i freds-
tid och höjd beredskap och förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndig-
heters åtgärder vid höjd beredskap.
27