Page 24 - Civil-militär samverkan 2016

HANDBOK

3. Grunder för krishantering

3.1. Grundläggande begrepp

Samhällets krishanteringsförmåga bygger på samverkan mellan aktörer på lokal, region-
al och central nivå samt inom och mellan enskilda sektorer. Aktörerna i krishanterings-
systemet är kommuner, myndigheter, näringsliv, organisationer och enskilda individer.

Ett antal lagar och författningar samt grundläggande principer styr hur samhällets kris-
beredskap och krishanteringen ska fungera. Aktörerna i systemet har att rätta sig efter
dessa.

3.1.1. Tre styrande principer

Ansvarsprincipen – Likhetsprincipen – Närhetsprincipen

Ansvarsprincipen innebär att den som har ett ansvar för en verksamhet under normala
förhållanden, har motsvarande ansvar även under krissituationer. Ansvaret inkluderar att
vidta de åtgärder som krävs för att både skapa robusthet och krishanteringsförmåga.
Ansvarsprincipen innebär också ett ansvar för varje aktör att beakta helheten och sam-
verka med andra aktörer sektorsövergripande. Vidare innebär ansvarsprincipen också att
den som har ansvar för en verksamhet i fred även ska ha det i krig om verksamheten ska
upprätthållas under dessa förhållanden. Med detta följer att principen också är styrande
för planeringen inom det civila försvaret.

Likhetsprincipen innebär att en verksamhets organisation, lokalisering och metodik i
arbetet så långt det är möjligt ska överensstämma i fred, kris och krig. För likhetsprinci-
pen kan vissa avvikelser dock vara nödvändiga. Exempelvis förutsätter en myndighets
krigsorganisation ofta att vissa funktioner tillförs mer personal eller att andra förstärk-
ningar genomförs. Detta kan eventuellt ställa krav på organisatoriska förändringar. In-
nebörden av likhetsprincipen är att sådana förändringar inte ska göras större än vad som
krävs med hänsyn till krisens eller krigets karaktär.

Närhetsprincipen innebär att kriser ska hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället.
Innebörden i närhetsprincipen är att den ledningsnivå eller instans som närmast berörs
av det akuta krisförloppet ska svara för ledningen av de åtgärder som krävs för att man
ska kunna hantera krisen på ett effektivt sätt. Krishanteringen bör endast lyftas till högre
nivå, från kommun till länsstyrelse, om detta krävs för en rationell prioritering av olika
åtgärder eller om samordningen av insatserna av andra skäl annars blir lidande.

24