Page 28 - Cell46

märkligt. Men tydligen hette han Kent och
jobbade som vaktmästare på Saltvik.
KAPITEL 4

KENT

På Saltvik hörde jag henne skratta åt mig,
medan de enligt vad jag minns övervägde att
söva mig. De hade ett möte, jag minns att det
var Melina och Kent som diskuterade

huruvida jag skulle sövas ner eller inte. Jag
var livrädd att de skulle söva ner mig, rädd för
vad de skulle göra med min telefon, min enda
kontakt med omvärlden när jag släpps ut. Jag
trodde att Kent stod på min sida, att han
försökte skydda mig. Han sa också många
gånger att “Det finns bara en väg ut”. Kent sa
det som om det vore en gåta jag skulle lösa.
Jag hörde det många gånger om och om igen,
men efter ett par veckor insåg jag att det
faktiskt bara finns en väg ut från en sånhär
anstalt och det är igenom att bli frisläppt.

Jag var övertygad om att enda vägen ut från
anstalten var att ta livet av mig. Kent höll med
om det och jag insåg först då att det var något
som inte stämde. Nu vet ni vem Kent är i alla

22