Page 30 - Cell46

skratt. Dem sa att hon gett min tandskena till
sin hund, att Jamie(Idas katt), var död(han
blev påkörd veckan efter jag frågade om han
blivit påkörd. För mig hade det redan hänt i
maj, eftersom jag såg han bli påkörd genom
hans egna ögon, såg lyktorna på bilen som
som dödade honom, grät till och med 2
månader innan det hände. Jag förutser saker
hela tiden, men inser det alltid först när saken
i fråga inträffar). Iallafall trodde jag att Kent
stod på min sida, vilket han verkligen inte
gjorde. Det jävliga med allt är att jag inte ens
tror på att det finns någon som heter Kent på
Saltvik. Jag tror inget jag upplevde där var
verkligt. Vad har jag att gå på när allt kommer
omkring? Kent lät som Per(en av dem i mitt
familjehem), men det tog tid innan jag kunde
placera rösten, en psykos slutar fungera så

fort man inser att ingenting är verkligt.

Jag trodde att Kent var en egen person,
dessutom trodde jag att de skulle ta mig till
sjukhuset för att min rygg höll på att gå av(det
var en av alla mina hallucinationer). Jag
behövde en distraktion, så de släppte ut S,
som jag kände sedan tidigare och som jag
visste satt inne.

24