Page 69 - Cell46
P. 69

Så jag blev tillsagd att sätta mig under täcket
               och skydda ögonen, detta gjorde jag i säkert
               en halvtimme utan resultat. Dem sa att det
               inte gick med en rivningskula och gick över till
               att såga i väggen i rummet bredvid, vilket jag
               självklart trodde var helt och hållet sant, för
               jag hörde ljudet från en såg, men undrade
               varför det tog sån tid, dem sa att dem jobba så
               snabbt det gick, men jag märkte verkligen
               ingen skillnad överhuvudtaget trots att det
               sågats i 2 timmar totalt, men jag var
               fortfarande desperat och ivrig på att komma
               ut.

               Jag fick ett erbjudande om att om dem fick
               misshandla mig, kapa av ett ben och en arm
               så skulle dem se till att få ut mig från
               anstalten och desperat som jag var valde jag

               att gå med på det efter att ha försökt
               förhandla lite “Jag måste ju kunna spela
               gitarr”, ja, det var så det lät.

               Jag trodde att jag lyckats förhandla mig till en
               överenskommelse med dem och bara väntade
               på att de skulle få ut mig därifrån. Anade inte
               oråd, jag hade lyckats rädda en arm och ett
               ben samtidigt som jag hade fått en möjlighet








                                         63
   64   65   66   67   68   69   70   71   72   73   74