Page 69 - Cell46
P. 69
Så jag blev tillsagd att sätta mig under täcket
och skydda ögonen, detta gjorde jag i säkert
en halvtimme utan resultat. Dem sa att det
inte gick med en rivningskula och gick över till
att såga i väggen i rummet bredvid, vilket jag
självklart trodde var helt och hållet sant, för
jag hörde ljudet från en såg, men undrade
varför det tog sån tid, dem sa att dem jobba så
snabbt det gick, men jag märkte verkligen
ingen skillnad överhuvudtaget trots att det
sågats i 2 timmar totalt, men jag var
fortfarande desperat och ivrig på att komma
ut.
Jag fick ett erbjudande om att om dem fick
misshandla mig, kapa av ett ben och en arm
så skulle dem se till att få ut mig från
anstalten och desperat som jag var valde jag
att gå med på det efter att ha försökt
förhandla lite “Jag måste ju kunna spela
gitarr”, ja, det var så det lät.
Jag trodde att jag lyckats förhandla mig till en
överenskommelse med dem och bara väntade
på att de skulle få ut mig därifrån. Anade inte
oråd, jag hade lyckats rädda en arm och ett
ben samtidigt som jag hade fått en möjlighet
63