Page 33 - Civil-militär samverkan 2016

HANDBOK

4. Krishanteringssystemet och dess aktörer

4.1. Ett nationellt krishanteringssystem

Det svenska krishanteringssystemet består av ett antal aktörer som medverkar i olika
processer med syfte att förbättra samhällets krishanteringsförmåga och minska dess sår-
barhet. Aktörerna i krishanteringssystemet har en ordinarie verksamhet som inte handlar
om krisberedskap. Dock är inriktningen att hänsyn även måste tas till krisberedskaps-
aspekter av olika slag inom ramen för den ordinarie verksamheten.

Det nationella krishanteringssystemets aktörer, som finns på alla nivåer i samhället, kan
beskrivas utifrån fem olika grupperingar.

4.1.1. Centrala myndigheter
36
Regeringen har i krisberedskapsförordningen listat ett antal myndigheter på central
nivå som kan betecknas som den första gruppen. En av dessa myndigheter är Myndig-
heten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som av regeringen fått en särskild roll i
krisberedskapssystemet. MSB ska vara drivande i krisberedskapsfrågor och stödja sam-
ordningen i systemet.

4.1.2. Länsstyrelser
Den andra gruppen utgörs av de på regional nivå områdesansvariga, länsstyrelserna,
som verkar för samordning av verksamhet inom sina respektive geografiska områden.

4.1.3. Kommuner
Inom den kommunala sektorn finns den tredje gruppen av aktörer; primärkommuner
och landstingskommuner. Dessa har i den svenska förvaltningstraditionen ett uttalat
självstyre med egna beslutande fullmäktigeförsamlingar. Kommunerna har även uppgif-
ter som regleras i annan lagstiftning än den verksamhet som har anknytning till krisbe-
redskap.

4.1.4. Näringslivet
Näringslivet omfattar en fjärde grupp av aktörer där såväl enskilda företag som
branschorganisationer ingår. De har både intresse av och en viktig roll att spela i krisbe-
redskapen genom uppbyggnaden och vidmakthållande av infrastruktur och samhällsvik-
tig verksamhet.

36
Förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd
beredskap.
33