Page 38 - Civil-militär samverkan 2016

HANDBOK

Landstingets krishanteringsplaner ska baseras på risk- och sårbarhetsanalyser. Med ut-
gångspunkt från dessa analyser ska landstinget göra en bedömning av vilka resurser
som är nödvändiga för att upprätthålla en katastrofmedicinsk beredskap.

Varje landsting ska upprätta en kris- och katastrofmedicinsk beredskap för att kunna
hantera en ”allvarlig händelse” (en händelse som är så omfattande eller allvarlig att
landstingets resurser måste organiseras, ledas och användas på särskilt sätt). Många
landsting/regioner har tre beredskapsnivåer; stabsläge, förstärkningsläge och katastrof-
40
läge.

Allvarlig händelse används som ett samlingsbegrepp inom hälso- och sjukvård, hälso-
skydd, smittskydd och socialtjänst för olika typer av händelser inklusive risk för eller
hot om sådana. Som exempel på allvarliga händelser kan nämnas transportolyckor, ex-
plosioner, bränder, utbrott av allvarlig smitta, spridning av farliga ämnen, infrastruktur-
störning och psykosocial påverkan på samhället som en följd av traumatiska händelser.
Allvarliga händelser kan i vissa fall få konsekvenser som innebär att lag (2006:544) om
kommuner och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och
höjd beredskap kan behöva tillämpas.

4.4.2. Tjänsteman i beredskap
I varje landsting/region finns det ständigt personal i beredskap för att kunna ta emot
larm vid allvarlig händelse. Denna funktion benämns ”tjänsteman i beredskap” (TiB)
vilken kan jämföras med Försvarsmaktens vakthavande befäl (VB). Vid larm har TiB
befogenheter att initialt utöva särskild sjukvårdsledning på regional nivå.

4.4.3. Krisledningsnämnd
För landsting gäller samma bestämmelser som för kommuner avseende krislednings-
nämnd.

4.4.4. Smittskydd
Landstingets smittskyddsläkare leder smittskyddet (att skydda befolkningen mot sprid-
ning av smittsamma sjukdomar) i sitt landsting. Denne ska följa smittskyddsläget i sitt
geografiska område och lämna vårdenheter och allmänheten råd och anvisningar i smitt-
skyddsfrågor. Smittskyddsläkaren kan vid behov samverka med kommunernas miljö-
och hälsoskyddsnämnder. I varje landsting finns det en smittskyddsenhet (SME) som
leds av en eller flera smittskyddsläkare.

40 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om fredstida katastrofmedicinsk beredskap och plan-
läggning inför höjd beredskap (SOSFS 2005:13). Se även www.socialstyrelsen.se, termbank.

38