Page 86 - Civil-militär samverkan 2016

HANDBOK

Vid en begäran om stöd från Försvarsmakten vid terrorismbekämpning ska Polismyn-
digheten respektive Säkerhetspolisen i normalfallet inhämta regeringens medgivande
innan begäran lämnas till Försvarsmakten. Regeringens medgivande behövs inte i såd-
ana brådskande fall som kan innebära fara för människors liv eller hälsa, eller omfat-
tande förstörelse av egendom. Försvarsmakten kan stödja polisen med ett stort antal
förbandstyper, men inga särskilda förband ska upprättas eller särskild beredskap upp-
rätthållas med anledning av denna lag. När en stödinsats görs ska militär enhet och dess
militära insatschef stå under direkt ledning av den myndighet som har begärt stödet.

Vid en stödinsats får endast sådan personal från Försvarsmakten medverka som har
lämplig utbildning och erfarenhet för uppgiften. Den personal i Försvarsmakten som
kan komma i fråga för att gripa eller bruka våld ska ha utbildning i polismans befogen-
heter enligt polislagen (1984:387) och rättegångsbalken (1942:740) när han eller hon
deltar i en stödinsats. Utbildningen genomförs av polishögskolan och sker årligen. För
att förbereda stöd till polisen får Försvarsmakten, på framställning av Polismyndigheten
respektive Säkerhetspolisen, delta i övningar med polisen.

Lagen ändrar inte andra lagar, förordningar eller bestämmelser som omfattar Försvars-
maktens verksamhet idag. Detta innebär att lagen (2006:343) om Försvarsmaktens stöd
till polisen vid terrorismbekämpning samtidigt kan tillämpas med bland annat lagen
(2003:778) om skydd mot olyckor (räddningstjänst) samt förordningen (2002:375) om
Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet.

Enligt lagen (2000:130) om försvarsunderrättelseverksamhet ska försvarsunderrättelse-
verksamhet bedrivas för att kartlägga yttre hot mot landet och till stöd för svensk utri-
kes-, försvars- och säkerhetspolitik. Försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs av För-
svarsmakten och andra myndigheter som regeringen bestämmer. Verksamheten får inte
avse uppgifter som enligt lagar eller andra föreskrifter ligger inom ramen för polisens
och andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete. Inom För-
svarsmakten bedrivs försvarsunderrättelseverksamhet av den militära underrättelse- och
säkerhetstjänsten (MUST).

7.5. Samverkan avseende höjd beredskap och krig

7.5.1. Förutsättningar för totalförsvarssamverkan
Regeringen anger i Försvarspropositionen 2015 att planeringen för totalförsvaret ska
återupptas. Med utgångspunkt i en helhetssyn som omfattar hela hotskalan, ett gemen-
samt regelverk och en sammanhållen planeringsprocess bör planeringen för det civila
försvaret samordnas såväl med Försvarsmaktens försvarsplanering som med planering-
73
en för fredstida krissituationer .

Den totalförsvarssamverkan som genomförs mellan Försvarsmakten och andra myndig-
heter för att planera och förbereda för höjd beredskap och krig skiljer sig inte i några
större avseenden från samverkan för krisberedskap. Ansvarsprincipen gäller även vid
höjd beredskap. Förberedelser för det civila försvaret ska ta sin utgångspunkt i krisbe-
redskapen, även om kraven som ställs på myndigheterna vid höjd beredskap är mer om-
fattande och till del annorlunda.

73
2014/15:109, Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016-2020, sid 105.
86