Page 88 - Civil-militär samverkan 2016

HANDBOK

7.5.3. Försvarsplanering
Samverkan inför och under höjd beredskap och krig benämns totalförsvarssamverkan.
Den syftar bland annat till att stödja försvarsplaneringen av det militära försvaret av
Sverige. Mot bakgrund av de stora förändringar Försvarsmakten och samhället genom-
gått är den mycket förändrad. Försvarsplaneringen genererar behoven till totalförsvars-
samverkan.

Försvarsplaneringen grundar sig på styrningar från regeringen och leds inom Försvars-
makten av högkvarterets ledningsstab (LEDS). LEDS ger direktiv till insatsstaben som
genomför planeringen och i sin tur ger uppdrag till underställda staber och förband.

Militärregionstaberna ansvarar för samverkan rörande markterritoriell verksamhet inom
ramen för försvarsplaneringen på regional och lokal nivå. Planeringen genererar ett om-
fattande samverkansbehov med civila myndigheter och aktörer. Det är speciellt viktigt
att beakta sekretessen i denna typ av samverkan och säkerställa att motparten har rätt
säkerhetsklassning.

Vid höjd beredskap och krig är Försvarsmakten beroende av stöd från samhället för att
kunna lösa sina uppgifter. De speciella förutsättningarna som gäller vid höjd beredskap
och krig ställer höga krav på Försvarsmaktens samverkan med samhället, främst vad
avser tydlighet i framställningar av de behov Försvarsmakten har i dessa avseenden.

Försvarsplaneringen kommer att generera ett ökat behov av samverkan på lokal och
regional nivå exempelvis för att förbereda krigsförbandens uppgifter. I planeringen
kommer samverkan bland annat att handla om skyddsobjekt där Försvarsmakten inte är
objektsägare och deras betydelse i olika tidsskeden.

MSB företräder det civila försvaret på central nivå i frågor som har betydelse för avväg-
ningen mellan civila och militära behov av samhällets resurser om inte något annat föl-
jer av särskilda föreskrifter. MSB säkerställer att nödvändiga åtgärder vidtas inom be-
76
folkningsskyddet.

Länsstyrelsen som länets högsta totalförsvarsmyndighet har ett omfattande ansvar vid
en beredskapshöjning. Länsstyrelsen har exempelvis ansvar avseende utrymningsplane-
ring, gränsövervakning m.m. Även polis och landsting har ett utökat ansvar.

Härutöver är det inom kommunerna och deras geografiska områdesansvar krigsförban-
den ska verka vilket kräver lokal samverkan.

Slutligen finns ett ökat behov av samverkan med näringsliv (offentlig-privat samverkan)
såväl centralt som regionalt och lokalt för att säkerställa olika logistiska behov.

7.5.4. Genomförande av totalförsvarssamverkan
Militärregionstabernas roll i samverkan vid höjd beredskap är förutom att lösa sina egna
territoriella uppgifter att stödja och bistå de taktiska cheferna. Detta stöd grundläggs
genom aktivt deltagande i den försvarsplanering som ligger till grund för genomföran-
det och att förbereda de civila aktörerna inför de framställningar som kan komma från
Försvarsmakten.

76
Förordning (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
88