Page 92 - Civil-militär samverkan 2016

HANDBOK

8.2.1. Lag om skydd mot olyckor
Av 1 kap. 1 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor framgår att ”denna lag syftar till
att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hän-
syn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor”.

Av lagens 1 kap. 2 § framgår att ”Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsat-
ser som staten eller kommunerna skall ansvara för vid olyckor och överhängande fara
för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Till
räddningstjänst hänförs också räddningsinsatser som görs enligt 4 kap. 1-4 §§ utan att
det har inträffat någon olycka eller föreligger överhängande fara för en olycka.”

I 4 kap. 1-4 §§ regleras statens skyldigheter avseende:
• Fjällräddningstjänst.
• Flygräddningstjänst.
• Sjöräddningstjänst.
• Efterforskning av försvunna personer i andra fall.

Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor reglerar enskilda medborgares, kommuner och
statliga myndigheters skyldigheter när det gäller räddningstjänst. En räddningsledare
kan åberopa tjänsteplikt för att få hjälp vid en räddningsinsats.

I 6 kap. 1 § lagen (2003:778) om skydd mot olyckor framgår att: ”När det behövs, är
var och en som under kalenderåret fyller lägst arton och högst sextiofem år skyldig att
medverka i räddningstjänst, i den mån hans eller hennes kunskaper, hälsa och kropps-
krafter tillåter det. Tjänsteplikten fullgörs på anmodan av räddningsledaren.”

Försvarsmaktens deltagande i räddningsinsats
Försvarsmakten har ingen uppgift att utveckla förmågor för räddningstjänst. Försvars-
makten är dock den myndighet vid sidan om de kommunala och statliga räddnings-
tjänstmyndigheterna som har de lämpligaste resurserna för att stödja räddningstjänst.
Försvarsmakten är ofta efterfrågad för olika typer av räddningstjänstinsatser.

I 6 kap. 7 § lagen om skydd mot olyckor finns en allmän skyldighet för statliga myndig-
heter att på anmodan av en räddningsledare med personal och utrustning delta i en rädd-
ningsinsats. Myndigheten är skyldig att delta endast om den har lämpliga resurser och
ett deltagande inte allvarligt hindrar dess vanliga verksamhet. Räddningsledare har även
lagstöd för att använda stöd från allmänheten i samband med räddningsinsats (se lagtext
ovan).

Om en räddningsledare efterfrågar resurser från Försvarsmakten och dessa är rimligt
gripbara samt om ett deltagande inte bedöms allvarligt hindra Försvarsmaktens vanliga
verksamhet ska myndigheten delta i den aktuella räddningsinsatsen.

En räddningsinsats har en viss tidsutsträckning och räddningsledaren ska besluta utifrån
fastställda kriterier när räddningsinsatsen avslutas. Beslutet ska dokumenteras. När
räddningsinsatsen är avslutad upphör Försvarsmaktens skyldighet att medverka inom
ramen för LSO. Den verksamhet som eventuellt fortsätter övergår därmed inom ramen
för den så kallade stödförordningen.

Försvarsmakten behöver inte ta hänsyn till några konkurrensaspekter om det gäller en
räddningsinsats vilket däremot kan uppstå om det avser stödförordningen.

92