Page 31 - MSBs rapport
P. 31
FiP – Ett kostnadseffektivt hjälpmedel för ett likvärdigt skydd mot olyckor? Lantz
begränsas i väntan på nästkommande enhet. Denna FiP-enhet skulle vara mer effektiv vid
olyckor och bränder som ligger väldigt långt från brandstationen. Ockelbo hade år 2010 till
exempel 24 stycken larm avseende brand i byggnad, se tabell 9.2, vilket är 21 % av
deltidsstationernas totala antal larm i den insatskategorin. Ur medborgarens synvinkel är det
förmodligen mindre viktigt vem eller hur många som kommer, det viktiga för dem är att
hjälpen kommer snabbt och att en insats påbörjas.
5.2 FiP ur ett arbetsmiljöperspektiv
Enligt arbetsmiljöverkets författningssamling finns det en rad arbetsmiljöregler avseende
räddningstjänst. Dessa måste i vissa fall tas i särskilt beaktande när verksamheten förändras,
3
likt införandet av FiP. Nedan följer ett antal föreskrifter som rör räddningstjänsten och kan
komma att beröra FiP.
AFS 2006:04 Användning av arbetsutrustning
AFS 1993:57 Dykeriarbete
AFS 1997:07 Gaser
AFS 1994:54 Arbeten med högtrycksstråle
AFS 2007:07 Rök- och kemdykning
AFS 1981:14 Skydd mot skada genom fall
Enligt lagstiftningen (AFS 2007:7) finns det begränsningar på hur FiP får agera på en
olycksplats. Till att börja med är rökdykning förbjuden. Enligt Arbetsmiljöverkets
författningssamling (AFS 2007:7) § 7 ska bemanningen vid en rökdykarinsats bestå av minst
fyra personer. Definitionen av rökdykning beskrivs som ”inträngande i tät brandrök för att
rädda liv eller bekämpa brand eller liknande klädd i brandskyddsdräkt och med
andningsapparat på.” FiP kan alltså agera självständigt vid och i en brinnande byggnad om
denne ej utsätter sig för tät brandrök. Ansvaret läggs därmed på den enskilde individen att
själv bedöma insatsen och dess risker. Som styrkeledare bör man därmed vara väl insatt i
arbetsmiljöverkets författningssamling för en ökad riskmedvetenhet.
I § 5 (AFS 2007:7) står det att ”innan en insats påbörjas ska arbetsledaren genomföra en
riskbedömning på skadeplatsen så att insatsen kan planeras och organiseras så att
utrustning, lämplig skyddsklädsel och i övrigt rätt personlig skyddsutrustning kan väljas.”
3 Hämtade 2011-07-13 från arbetsmiljöverkets hemsida http://av.se.
19
begränsas i väntan på nästkommande enhet. Denna FiP-enhet skulle vara mer effektiv vid
olyckor och bränder som ligger väldigt långt från brandstationen. Ockelbo hade år 2010 till
exempel 24 stycken larm avseende brand i byggnad, se tabell 9.2, vilket är 21 % av
deltidsstationernas totala antal larm i den insatskategorin. Ur medborgarens synvinkel är det
förmodligen mindre viktigt vem eller hur många som kommer, det viktiga för dem är att
hjälpen kommer snabbt och att en insats påbörjas.
5.2 FiP ur ett arbetsmiljöperspektiv
Enligt arbetsmiljöverkets författningssamling finns det en rad arbetsmiljöregler avseende
räddningstjänst. Dessa måste i vissa fall tas i särskilt beaktande när verksamheten förändras,
3
likt införandet av FiP. Nedan följer ett antal föreskrifter som rör räddningstjänsten och kan
komma att beröra FiP.
AFS 2006:04 Användning av arbetsutrustning
AFS 1993:57 Dykeriarbete
AFS 1997:07 Gaser
AFS 1994:54 Arbeten med högtrycksstråle
AFS 2007:07 Rök- och kemdykning
AFS 1981:14 Skydd mot skada genom fall
Enligt lagstiftningen (AFS 2007:7) finns det begränsningar på hur FiP får agera på en
olycksplats. Till att börja med är rökdykning förbjuden. Enligt Arbetsmiljöverkets
författningssamling (AFS 2007:7) § 7 ska bemanningen vid en rökdykarinsats bestå av minst
fyra personer. Definitionen av rökdykning beskrivs som ”inträngande i tät brandrök för att
rädda liv eller bekämpa brand eller liknande klädd i brandskyddsdräkt och med
andningsapparat på.” FiP kan alltså agera självständigt vid och i en brinnande byggnad om
denne ej utsätter sig för tät brandrök. Ansvaret läggs därmed på den enskilde individen att
själv bedöma insatsen och dess risker. Som styrkeledare bör man därmed vara väl insatt i
arbetsmiljöverkets författningssamling för en ökad riskmedvetenhet.
I § 5 (AFS 2007:7) står det att ”innan en insats påbörjas ska arbetsledaren genomföra en
riskbedömning på skadeplatsen så att insatsen kan planeras och organiseras så att
utrustning, lämplig skyddsklädsel och i övrigt rätt personlig skyddsutrustning kan väljas.”
3 Hämtade 2011-07-13 från arbetsmiljöverkets hemsida http://av.se.
19
