Page 42 - Cell46

Det började med att dem insåg att jag hörde
varenda ord, hur mycket jag än försökte
stänga det ute, hörde nån som heter Johnny
prata och Magnus, det var förmodligen för att
det var röster jag kände igen och kunde
placera, dem sa att jag tjuvlyssnade och att
dem skulle sticka mig med nålar genom golvet.

Jag spenderade en hel natt med att springa
omkring i rummet och klättra på möbler,
trodde förstås att de va nålar i golvet, i
skrivbordet, i sängen och i väggarna, att
nålarna var dödliga och att jag befann mig i ett
behandlingsrum, att det inte skulle finnas
några bevis när polisen letade efter en
dödsorsak.

Jag hade panik, trodde verkligen att dem

skulle döda mig, jag inbillade mig att dem
stack mig med en nål som hade LSD i sig för
jag började se konstiga saker, dem sa att jag
skulle leva så länge jag fortsatte röra på mig,
så jag fortsatte springa runt i rummet, medan
jag trodde att min hjärna skulle
explodera(bokstavligt talat).

36